He va Lappträsk kåmuun såm börja draa vatuleedning ti Hindersby å vi leggär neer fiibärkaabel i sama diitji. He e noo int graatis, vi måst bådi bitaal å arbeit me ti legg neer BÅDI kaabel å röör. Byyaboolaage HB Service AB sjöötär åmm te praktisk arbeite.
Stöörsta deiln åå tåm femm kilåmeetran e grevi me teckdiikanmasjiin å kaabeln e satt tiie sent fråån rööre så att'e ska gaa leett ti set ein "saadel" kring rööre täär såm vatuannsluutningan kåmmär.
Te första bitan e byggd fråån skoolan å Daatastuvun ti Söörneseendan. Klick jäär ti sii opa kartan (470k) !
Bildär fråån grevandi i maj 2003 finns jäär
Bildär fråån svetsandi i septembär 2003 e jäär
Friidaain te 14 åktoobär 2003 hadd vi stoorär NETINNVIIGNINGSFEST me KAFFI å KAKU op Daatastuvun.
Jäär finns he såm tiidningan skreiv.
Te 25 septembär 2003 börja vi grev te ana bitan ti Brennskooin fråån lokaalkrootjin ti Linkåsk vegasjil å ti Brennskooin.
Jäär e te blade såm deiladist uut te 8 aprill 2003
Jäär e liite åmm hur
e siir uut te 11 novembär 2003 å kva he kåstar.
Nete e kåpla såm op tetta figuurn (190k) Hur kvareinda fiibär e kåpla te 28 septembär 2004 kan man sii jäär för Hoopenbackan (330k) å jäär för Oppbyyin å Brennskooin (300k)
All kåplingan e svetsa i skarvdoosåna å all kåplingspaneelen e innåmhuus. Ein triangelkåpling 6-6-6 i skarvdoosåna djör att'e gaar ti kåpel åmm fiibren hur såm helst uutan ti taa ypi doosåna å svets åmm fiibärn (för he e dyyrt). Man kåplar bara åmm i paneelen. I te bildn jäär nidanåmm e fiibär 1 kåpla ti fiibär 8 i paneel B å tå finns'e 7 förbindelsär millan A å C.
Klick jäär för ti sii opa exemple
Ein paneel e ein ganska enkel saak. Jäär nidanför siir ni hur he e laga:
Jäär e huvuknuutpunktn i nete (Ååkes liidre). Ulf Grindgärds, såm e oordföörand i Finlands regioonnet, va å såå opa nete te 30 septembär 2004 å tå too vi tetta bildn. Han hållär i ein paneel me 12 fiibärkåntaktär. Fråån paneeln gaar guul kåplingsfiibrär ti meediakånvärtrana (sex gråå låådåna op ein rad ti jhöögär). Tåm endrar åmm laasärsignaaln i te åptisk fiibärn ti ein elektrooniskär Ethernet-signaal.
Fråån tåm gaar Ethernet-kaablar ti ein kåplari (te svat låådån ovanför ti höögär åmm paneeln) å fråån kpålarn gaar ein Ethernetkaabel ti ruttärn (router) ovanför. Han kåplar ihoop våårt net ti Internet djinu ein WLAN-burk (radiosendari) såm haar kåntakt ti ein releestatjoon op Klinkas halln op ana siidån veein å täärifråån ti ein WLAN-burk opp i Klinkas tårtjin. Tii-ifråån gaar'e med WLAn opp ti mastn i Tjörkby. He e bara tilfellitt. Sidan näär vi fåår ein åptisk fiibärkaabel åmm Linkåsk ti riks-sexån å kåmuuns kaabel så taar vi bårt WLAN-burkana.
Te svart låådån lengst neer ti höögär op bildn e ein UPS (ein acku såm kåplar til tå näär ströömn far). Han kåstar bara kring 50 eurå å bihöövs för tåm täät halvsikundärs blikandena såm Kymmendaalns autåmaatisk bryytari lagar liite imillan.
Klick op bildn ti lag'ånå stööri (200k).
Ritnindjin e i PDF-fårmaat (Acrobat Reader e graatis).
Endra seinast te 28 septembär 2004 (Nisse).
