Supporting Free Speech on the Net

Bredband åt alla ! Och det är optisk fiber det !

(Det som kallas bredband i reklamen är egentligen bara smalband, dvs. litet snabbare modem. ÄKTA bredband är minst 10 Mbit/s)

Nisses
superbreidbaand Bredbandsteknik
Vanliga frågor Bygga fibernät

.

Intervju i Landsbygdens Folk 11.5 2007)

Hindersby har byggt fibernät

Se Hindersbynet !

Och det har Gumbostrand i Sibbo också gjort:

Början (Borgåbladet 13.9 2003)
Färdigt (Hufvudstadsbladet 17.3 2004)
Invigning1 (Borgåbladet 20.3 2004)
Invigning2 (Borgåbladet 20.3 2004)

Bredbandsseminarium i Ekenäs den 16 april 2003

Finlands första ordentliga bredbandskurs

Borgå folkhögskola den 22-24 april 2003 kl.16:30-21:00 (15 timmar)

Kort beskrivning av kursen

Program för kursen

OBS ! Det som ryms på dessa sidor är naturligtvis förenklat. Det är ett stort område och att gå igenom allt skulle kräva tusentals sidor. Det som finns med är ett urval av EXISTERANDE teknik som redan är i produktion och säljs samt öppna standarder. Speciallösningar och slutna system har inte alls beaktats lika litet som teoretiska principer och idéer som i framtiden möjligen kan förverkligas.

Givetvis bör var och en vara lika skeptisk till påståenden här som till det som telemonopolens anställda för fram.

Bredband: Hela idén med bredband är att man skall kunna se på TV och video över nätet. Detta är grunden till en mängd andra tjänster som konferenser över nätet mm. Och då måste nätet kunna överföra minst 5 Mbps (Megabit/sekund). I annat fall blir bilden ryckig eller av dålig kvalitet. Bra kvalitet är betydligt bättre än nuvarande TV-bild. Bilder som ändras långsamt kan komprimeras (stillbilder närmare 100 %) men t.ex. sportbilder är det svårt att komprimera alls. Därför kräver videoöverföring av GOD KVALITET nog 5 Mbps.

Kapacitetsutvecklingen är snabb. Behovet fördubblas varje år. Enligt Telia Research (juni 2002) kommer behovet per hushåll att vara 2 Mbit/s år 2006. Även om utvecklingen försenas så kommer ADSL även i bästa fall att vara för långsamt nån gång mellan 2006 och 2010. För överföring av video- och TV-signal lämpar det sej inte alls.

line


Bra länkar

  • Gujes bredbandssida (Västra Nyland)
  • Bredbandsföreningen Via Futura i Hudiksvall - mycket bra information om allt kring bredband
  • IT-kommissionen: Mycket bra om allmän datapolitik bl.a. bredband
  • Tavelsjö byanät - ett likadant nät som i Hindersby, men mycket större i Tavelsjö, Västerbotten.
  • Elektrosmog: Om trådlösa nät (hembyggda), WLAN mm.

    Artiklar

  • Hbl: Under strecket 2001
  • LoA: Breidbaand för bööndär 2001
  • Folkbildningen i digitalåldern (oavkortad version - litet förkortad i Borgåbladet den 2 oktober 2002)
  • Datanäten ersätter telefonnätet (svar till Jakobstads Telefons VD i Jakobstads Tidning 14.2 2003)
  • Telefonnät är dyra - datanät billiga (nästa svar till Jakobstads Telefons VD i Jakobstads Tidning)
  • Hbl: Under strecket: Bredbandslandskamp Finland-Sverige (17 nov. 2003)
  • Hbl: (om strategiarbetsgruppens förslag) Fibernät billigt och ett måste för Finland (6 dec. 2003)
  • Hbl: Bredband blev smalband (28 jan. 2004)

    line

    Presentationer

    Presentationerna är gjorda med Open Office, men de finns också i PowerPoint och Postscript (ibland).

    Den digitala kulturen

    Borgå folkhögskola den 16 mars 2002
  • OpenOffice
  • Postscript
  • PowerPoint

    Morgondagens IT (informationsteknik)

    Ett nät -
    från telefoncentral till datanät
    från asfalt till optisk fiber

    Vasa den 21 januari 2003

  • OpenOffice
  • Postscript
  • PowerPoint

    Detsamma på finska

  • OpenOffice
  • Postscript
  • PowerPoint

    IT - a tool not a goal

    i Närpes 6-7.2 2004

    Grannar med hela världen

  • OpenOffice
  • Postscript
  • PowerPoint

    Hindersby fibernät

    på workshopen om Infrastruktur
  • OpenOffice
  • Postscript
  • PowerPoint

    Telesvenska 2004 (TeliaSonera)

  • OpenOffice
  • PowerPoint

    Skriverier

  • Daatastuvuns invigning i Borgåbladet den 9 oktober 2002
  • Daatastuvuns invigning i Östra Nyland den 9 oktober 2002

    Laajakaistaverkot tulevaisuudessa

    (Finskt föredrag på Finlands regionnät rf:s kryssning den 20-22 maj 2002)

    Esitys Suomen seutuverkot ry:n risteilyssä Viking Mariella 20.-22.5.2002. Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja tässä alkuperäinen. Löytyy myös PowerPoint-formatissa sekä ihan Postscriptina .

    Puhelinvaihteesta optiseen kuituun

    (Finskt föredrag på "Effektivitet med nät" i Seinäjoki den 2 oktober 2002)

    Esitys TEHOA VERKOSTOILLA JA VERKOILLA Seinäjoella 2.10.2002. Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja tässä alkuperäinen. Löytyy myös PowerPoint-formatissa sekä ihan Postscriptina . Video esityksestä löytyy RealPlayer-formatissa tästä (HUOM. Tähän tarvitaan LAAJAKAISTA-yhteyttä !).

    Todellinen laajakaista - miksi ja miten

    (Öppningsanförande i Etseri den 11 mars 2004 på seminariet "Att lägga nät" om ÄKTA bredband och hur man kan bygga ett sådant nät. Andelslaget Kuuskaista i södra Österbotten har byggt ganska mycket fibernät redan.)

    Esitys VERKKOJA LASKEMASSA seminaarissa, Ähtäri 11.3.2004. Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja tässä alkuperäinen. Löytyy myös PowerPoint-formatissa sekä ihan Postscriptina .

    line

    OBS ! "Ljuskabel" finns inte i svenskan. Det heter OPTISK FIBERKABEL (eller fiberkabel eller optokabel) !

    line

    Kommunikationsministeriets påståenden:

    Finland har optisk fiber i 95 % av kommunerna.

    Jovisst, men den kan lika gärna finnas på månen eftersom det är omöjligt att få en anslutning till fibern. De lokala monopolen prissätter anslutningarna så att det lönar sej att dra egen optisk fiber parallellt med de befintliga ! (Se erfarenheterna från Åboland)

    xx % har redan bredband (xx varierar).

    ISDN och ADSL är INTE bredband utan litet snabbare modem. Ytterst få har tillgång till äkta bredband i Finland (minst 5 Mbps).

    Vi vill inte ta ställning till tekniken.

    Det är inte fråga om teknik utan medium ! Det enda framtidssäkra mediet är optisk fiber utom i den allra glesaste glesbygden där radiobaserade system kan löna sej. Kopparkablar är för dåliga för bredband och frekvensbanden för smala för att rymma 5 miljoner finländare.

    Det är enligt min mening ganska otroligt att ministeriet inte ens försöker utvärdera olika alternativ. Vad gör vi då alls med ministeriet ?

    Marknaden skall sköta bredbandsbyggandet.

    Marknaden bygger ingenting alls utom i de allra största städerna. Ingen konkurrens fungerar heller utanför dessa utan lokala monopol fungerar just som monopol.

    Att inbilla sej att de lokala telemonopolen skall bygga ut ett snabbt datanät är som att sätta getabocken som trädgårdsmästare. Då telefoni och andra tjänster flyttar till datanätet så försvinner alla inkomsterna från telemonopolen. Det är klart att de slåss till sista blodsdroppen mot öppna fibernät.

    Det största felet inom ADSL-sidan är att av "konkurrenterna" så äger en telenätet (lokalt). Det kommer aldrig att bli jämbördig konkurrens så länge denna strukturella snedvridning tillåts. Men ministeriet vägrar att göra nånting åt saken.

    Det är för dyrt med fibernät.

    Enligt ministeriets egna siffror så skulle ett fibernät kosta mellan 2,5 och 8 miljarder euro. Kostnaden skulle då bli kring 4 euro/månad för varje hushåll med 50 års amorteringstid. Att räkna med 3 års amorteringstid är helt OK för annan, tillfällig teknik (typ ADSL), men ett fibernät kommer att behålla sitt värde mycket länge på grund av den praktiskt taget obegränsade kapaciteten.

    Ett fibernät måste i alla fall byggas förr eller senare. Inget annat medium kan överföra de mängder data som krävs om 5-10 år. Så varför sätta pengar på tillfälliga lösningar med kort livslängd. Det blir ju bara dyrare på det sättet.

    Dessutom är det inte alls meningen att staten skall bygga ut nätet. Om staten ens skulle ge lån eller lånegarantier så kan vi bygga ut fibernätet själva på samma sätt som telefonnätet i tiderna.

    Sverige har inte heller kommit längre med bredbandsutbyggnaden.

    Helt obegripligt struntsnack ! Med hjälp av nån sorts statistik försöker ministeriets gubbar "bevisa" att vi nog är lika bra. Det är bara att kolla flyktigt på nätet så ser man direkt att bredband byggs ut på en mängd ställen i Sverige medan det är nästan helt dött i Finland. ISDN och ADSL är som sagt INTE bredband.

    De billiga priserna på snabba bredbandsanslutningar i Sverige är en direkt följd av att det har byggts ut en mängd s.k. stadsnät med fiber och telemonopolen måste konkurrera på något sätt.