Sidbygge pågår !
2) Den logiska definitionen: det som gör det möjligt att överföra rörliga bilder AV GOD KVALITET (bättre än TV). IT-kommissionen i Sverige avser 5 Mbit/s i BÄGGE RIKTNINGARNA. Många anser att minst 10 Mbit/s behövs för det. Först då kan de nya tjänsterna fungera.
Det är förresten inte fråga om teknik utan MEDIUM och det enda medium som kan användas i framtiden för snabba överföringar är optisk fiberkabel. Alla andra medier har mycket låga kapacitetstak.
Pratet om "teknikneutralitet" är mest fråga om inkompetens att bedöma vilken teknik som skall användas till vad, partiskhet för den just nu dominerande tekniken eller helt enkelt okunskap.
All teknik har för- och nackdelar. All teknik är användbar, men ibland inom ett mycket smalt område. Det här är en kortfattad (och alltså ofullständig) presentation av de vanligaste överföringsteknikerna.
Även med ny teknik som HDSL och SDSL finns det problem. Man kan köra snabbare på korta avstånd (omkring ett par hundra meter från centralen), men telefonkablarnas dämpning och störningskänslighet sätter snabbt en gräns för vad som är tekniskt möjligt. Dessutom blir det olönsamt att bygga om telefonnäten för högre kapacitet (mellanförstärkare mm.).
Telefonnätet måste därför under alla omständigheter bytas ut mot ett ordentligt datanät vilket i praktiken betyder optiskt fibernät i de flesta fall. Frågan är bara när.
Shannon har bevisat att OBEROENDE AV TEKNIK kan man aldrig skicka mera information över en kanal än det som formeln R = B log2(S/N) anger, där B är bandbredden och S/N signal/brusförhållandet. Att öka bandbredden är i dagens läge mycket svårt eftersom alla användbara frekvensband är upptagna. Att sända med större effekt höjer inte nödvändigtvis signal/brusförhållandet eftersom alla andra närbelägna stationer då också höjer effekten och alltså ökar på bruset.
Dagens mobilnät klara av 9,6 kbit/s och 3G-nätet 384 kbit/s (om man är nära sändaren och står stilla). Även om dess siffror mångdubblas så räcker inte kapaciteten till för bredband på långt när.
Mobilnätet måste i framtiden reserveras för verkligt mobil trafik, dvs. fordon mm. Det går inte att slösa frekvensband på stationär trafik som lika gärna kan använda kabelnät.
Den enda möjlighet vi har att verkligen höja kapaciteten i radionät till bredbandsnivå är att göra cellerna så små att den befintliga kapaciteten delas av mycket få användare. Då talar vi om tio METER i stadsmiljö. Vi kommer alltså att få "sladdlösa" nät - inte "trådlösa".
Men hur skall dessa små celler bindas ihop ? Det enda nät som har tillräcklig kapacitet är optisk fiber. Om man sedan kallar detta ett "radionät" eller ett "fibernät" kan göra detsamma.
Satellit är därför lämplig endast för rundradio och TV, dvs. typiska punkt-till-mångpunktöverföring. Upplänken är också ett stort problem. Man måste använda långsamma telefonmodem för en äkta satellitupplänk är dyr.
Satellit kan dock med fördel användas i den allra glesaste glesbygden, typ Gobiöknen och Lapplands ödemarker. Den kan också vara lämplig för fordonstrafik, till exempel virkesbilar.
1) kapaciteten DELAS ofta mellan alla i fastigheten och
2) gamla kablar och förstärkare klarar inte datatrafik.
Det kan fungera så länge man ensam får använda hela kapaciteten, men då andra ansluter sej så minskar vars och ens kapacitet så att det kan bli långsammare än ett telefonmodem.
Det finns ingen orsak att använda Home-PNA i något annat fall utan man bör dra cat5e eller cat6-kablar för äkta Ethernet.
De lokala telemonopolen ser ett snabbt datanät som en mycket stor fara - och de har helt rätt. Ett sådant nät kommer att driva telebolagen i konkurs eftersom telefoni flyttar till datanätet och blir nästan gratis. Telefoni över datanätet kräver så liten kapacitet att det knappast lönar sej att skicka ut räkningar ens. Därför motarbetar de fibernät till sista blodsdroppen.
Naturligtvis kommer fibernätet i alla fall och telebolagen borde nog byta linje och blir datanätsoperatörer i stället, men det är alltid svårt med teknikskifte, speciellt för stora bolag med långa traditioner. Det har beskrivits mycket bra av Clayton M Christensen (Harvard Business School) i boken "The Innovator's Dilemma" (1997).
Den fiberkabel som de lokala telemonopolen äger kunde lika gärna befinna sej på månen. Det finns inte en chans att kunna använda den för dataöverföring (annan än bolagets egna svindyra och långsamma ADSL-anslutningar).
Enligt Kommunikationsministeriet skulle det kosta mellan 2,5 och 8 miljarder euro att bygga fibernät till hushållen i Finland. Om man bygger långsamt och utnyttjar vattenledningsgrävning och dylikt så är dessa siffror troligen för höga. Men också om det kostar 2,5 miljarder att dra fiberkabel till en miljon hushåll så blir det bara kring 4 euro per månad och hushåll för en amorteringstid på 50 år. Fiberkabeln är nämligen ett medium som har en nästan obegränsad kapacitet och en mycket lång användningstid.
Det förståndigaste vore att börja bygga genast och bygga långsamt samt
utnyttja de mängder av vattenledningsbyggen som kommer de närmaste tio
åren. Då blir kostnaderna marginella (kabeln kostar bara en euro per
meter). Dessutom vore det bästa att använda telefonnätets
byggstrategi, dvs. att tre parter tar del i byggandet:
1) staten sköter långfristig finansiering (lån eller lånegarantier)
samt övervakar att nätet är öppet för alla och följer öppna
standarder samt sköter riksnätet,
2) de nya företagen sköter om byggande och installationer,
3) regionala organisationer, till exempel landskapsförbund, kommuner
och byalag fungerar som byggherrar (byalagen kan också bygga själva
billigt på talko).
Samtidigt ger fibernätet helt nya möjligheter för glesbygdens byar. De
får lika bra service som de stora städerna. Via nätet är man granne
med hela världen och på nätet är London och Paris lika nära i en liten
by som i Helsingfors. Det kommer att göra det möjligt att bo och
arbeta i en liten by lika väl som i storstäderna. På lång sikt kan
fibernätet svänga flyttströmmen tillbaka till landsbygdens
livskvalitet då jobben inte mera finns bara i de stora centralorterna.
Denna sida underhålls av Nisse Husberg, epostadress: Nisse punkt Husberg kattsvans Hindersby punkt net.
Last modified: Fri Apr 2 07:36:32 EEST 2004